En tisdag

Efter en tråkig, lång och hungrig dag i skolan kom jag hem där min värdpappa väntade till min stora förvåning och glädje. Visserligen kan det vara väldigt tufft att jobba med värdföräldrarna hemma, dels för att det känns konstigt och som att de granskar ens jobb (hur skulle det kännas för dig om chefen tittade över din axel?), dels för att man inte duger för barnen. Detta vanliga au pair-dilemma var dock inget problem för mig. Barnen betedde sig som änglar och skötte sina läxor och höll alla regler trots att pappan var i rummet bredvid och som en stor bonus i slutet på dagen lagade min värdpappa spaghetti bolognese till middag som vi avnjöt tillsammans som en familj (vanligtvis äter jag och barnen först och föräldrarna tillsammans när de båda kommit hem från jobbet sent på kvällen).
 
I morgon väntar en heldag då pojkarna inte har skola och jag har planerat chokladbollsbak för att få tiden att gå!
 

Mariekexet skriver:

Åååh, låter som en bra dag. :') För mig känns det som de dåliga dagarna bara ramlar på varandra... :/ Får hoppas allt går kickin' freakin' bra imorgon!!

Svar: Klart det kommer gå skitbra! :D Någon gång måste det komma en vändning, efter regn kommer alltid solsken! :D <3
Lina Carlsson


Kommentera

Namn
Kom ihåg mig?

E-postadress (publiceras ej)


Webbplats


Kommentar