Lite kryptiska tankar om framtiden

Jag har varit lite tyst på au pair-fronten ett tag. Jag letar familjer för fullt, problemet är att det inte är lika många Australienska familjer som letar än.
 
Jag skickar meddelanden och ansökningar för fullt. Får inte mycket tillbaka, inte ens negativa. Det är som om de försvinner ut i cyberspace och aldrig hittar fram. Jag har hittills inte fått ett enda positivt svar vilket känns väldigt tråkigt. Det enda "seriösa" mailandet jag har gjort är med franska familjer ett tag tillbaka.
 
Som det ser ut nu är det mycket som påverkar min framtid. Det är inte bara mina val, utan även vissa personer i mitt liv påverkar mig. Just nu går jag igenom en tuffare period och min dröm om Australien beror på om jag går segrande ut ur den striden (vilket jag verkligen hoppas och tror att jag kommer göra). Jag är ledsen över att jag är så kryptisk, men det är faktiskt allt jag kan berätta. En vacker dag kanske jag kan avslöja mer.
 
Och om jag inte går segrande ur striden då? Vad händer om jag förlorar? Min dröm om att resa tar nog inte slut då. Om Australien inte känns som en möjlighet kommer jag söka mig till ett land närmare hem, förmodligen Frankrike, så jag lättare kan ta mig hem om det behövs.
 
För vissa personer är man redo att vandra tusen mil genom ogenomträngliga miljöer, medan vissa personer redan finns nära och de håller man nära när det behövs. Även om det innebär att drömmar läggs på is.

Australienfeber

Extrem Australienfeber just nu.
 
Har sökt två au pair-jobb och tackat nej till alla i Frankrike som har regnat in de senaste dagarna.
 
För nu är det klart, det blir Australien. Jag ger mig inte. Jag ska till den kontinenten, det landet, den ön. Om det så bara blir backpacking. Eller jobb, "vanligt" eller au pair, och backpacking. Jag vill bara dit.
 
Nu.

Planen har sats i rullning

Sent i går kväll lade jag ut en profil på två au pair-sidor. Båda innebär att jag reser privat, vilket jag vill eftersom det blir flera tusen kronor dyrare att åka med en organisation. Då blir jag även väldigt låst via ett kontrakt och dessutom är det väldigt få organisationer som åker till Down Under.
 
Sidorna jag lade ut en profil på är Great Aupair och Aupair World och jag angav Australien, Frankrike, Nya Zeeland, USA och UK som länder, trots att jag egentligen bara vill till Australien. Vi får väl se vad som händer. Jag väntar mig knappast något svar på väldigt länge eftersom jag kan åka först i augusti/september 2013.
 
Det känns ändå väldigt spännande att ens ha vågat lägga ut en profil. Som om jag ändå är på väg någonstans.
 


Vill även säga stort grattis till Obama för fyra år till! Jag hejade på dig hela vägen, "halvvakade" in resultatet till och med!

Terra Australis

Australia. Namnet Australien kommer från det latinska ordet australis, som betyder sydlig. Legender om ett sydligt land, Terra Australis, cirkulerade redan så tidigt som under Romarriket. Legenderna var vanliga i medeltida geografi, men baserades inte på någon faktisk kunskap om kontinenten. Det nederländska adjektivet australische, i betydelsen sydlig, börjades användas redan runt 1638. Alexander Dalrymple var den första skribent som använde ordet "Australia" i en av sina böcker som publicerades 1771. Dock syftade han inte specifikt på landet Australien utan hela södra Stilla havsområdet. Matthew Flinders gjorde namnet "Australien" mer välkänt, efter att han 1814 släppt boken A Voyage to Terra Australis. 1817 rekommenderade guvernör Lachlan Macquarie, som använde ordet i sina rapporter till England, att man skulle göra ordet officiellt. 1824 gick detta förslag igenom, och landet fick då officiellt sitt namn, Australien.
 
Texten är hämtad från Camillas blogg. Hon var själv au pair i Sydney från juli 2010 till okänd månad och backpackade som avslutning. Hon är en av de personer som inspirerat mig till det äventyr jag drömmer om. Hennes blogg är riktigt bra för oss blivande au pairer!
 
Terra Nivium möter Terra Australis.

"Du har inte funderat på Nya Zeeland?"

Jajamen, det där var vad min mamma sa idag efter middagen. Anledningen? Hon vill dit! Nya Zeeland är hennes drömresemål och om jag jobbar i NZ så har hon en anledning att åka dit. Men nej, mamma lilla, jag står fast vid Australien. Nya Zeeland tar jag förhoppningsvis på hemvägen.
 
Just nu sitter jag och läser igenom en blogg om aupair-livet i Sydney, Australien. Har även börjat klura på en profil till aupair-sidor och ska försöka lägga ut den snarast. Nervöst? Oh ja. Det börjar kännas så verkligt, som att det verkligen är bestämt. Men det är det ju inte. Långt ifrån. Men jag vill se om det är möjligt.
 
Två kompisar till mig har anmält sig till EFS Study Abroad. London, september 2013 för dem. Om de kan så kan väl jag? Eller?

Drömmar

Vad denna blogg ska handla om, förutom mitt vardagsliv som stressad gymnasieelev, är hur jag kämpar för att nå min dröm; resa till Australien, och då främst Sydney.
 
Den stora planen,är att få jobb i en australiensk familj i Sydney som au pair i drygt ett halvår och sedan fortsätta jobba på en farm för att kunna få ett andra års working holiday visa och samla ihop lite pengar för att sedan backpacka längst östkusten. Sedan flyga till Nya Zeeland (när man ändå är på andra sidan jorden måste man väl passa på) och sedan börja ta mig hemåt till lilla Sverige igen, raka vägen eller en omväg, det får ödet avgöra.

Allt det här är bara drömmar, väldigt avlägsna sådana. Men när jag har drömt om det i två års tid känns det inte som att det är en dröm som svalnar.