Terra Nivium

Sista dagen i Rotorua tillbringades faktiskt inte där utan en bit söder om staden på ett ställe som heter Wai-o-tapu. Wai-o-tapu betyder sacred waters (heliga vatten) och eftersom Rotorua är känd för sina välgörande lera så kändes det som ett måste, dessutom sa städerskan i min värdfamilj att det var det. Här fanns en av de få aktiva gejsrarna i Nya Zeeland och stället var fyllt av illaluktande, kokande lera, svavelrika sjör och massa annat. Jag önskar att jag hade kunnat tillbringa mer tid där innan jag var tvungen köra vidare till Wellington.

 

Självklart gjorde jag saker i självaste Rotorua med. Spontana saker. Jag hade bland annat fått order av Teres att göra zorbing, något jag bokade på hostelet utan att veta vad det var. Det visade sig vara en stor plastboll fylld med vatten som man sedan åkte i utför en sluttning! Överraskande kul! 

 

Mannen som knuffade mig ut över stupet tipsade mig om Redwood Forest, en skog med gigantiska Redwood-träd och trevliga promenadspår där jag senare på kvällen tog mig en promenad på ungefär två timmar. Otroligt mysigt och tro det eller ej, det hör till ett av de bästa minnena från Nya Zeeland.

 

Nu kommer dem - resten av bilderna från Nya Zeeland. Den första april besökte jag Hobbiton, Mata mata. Jag bestämde mig för att boka en buss för att slippa köra för en gångs skull, ett beslut jag absolut inte ångrar. Bussen avgick precis utanför mitt hostel och efter en inte alltför lång åktur var vi framme på området. Där fick vi gå i souvenirshoppen och använda toaletten innan guiden gjorde oss sällskap på bussen till självaste Fylke.

 

Ni som känner mig vet att jag älskar listor. Här är en snabbt ihopkrafsad lista över vad jag måste göra den närmaste veckan.

• Sälja lite fonder så jag har råd med allt eftersom min största, men inte första, lön kommer två dagar innan jag åker.
• Skaffa nytt pass.
• Anmäla mig till min skola.
• Maila familjen bild på mig + bevis på att jag kommer vara student så de kan fixa mitt RER-kort.
• Köpa presenter (hittat denna bok som känns som ett självklart val eftersom både mamman och yngsta pojken älskar matlagning, sedan velar jag mellan Sweden Inside Out och Swedish Cakes and Cookies, alltså Sju sorters kakor men på engelska). Även passa på att beställa Lonely Planets guidebok till Paris (samlar på dem till alla ställen jag åkt själv, så måste egentligen köpa Nya Zeeland också... Hmm...).
• Köpa ny kamera (velar mellan en ny Olympus, med inställningar jag är van vid, eller en Sony, som presterar bättre vid sämre ljusförhållanden).
• Fixa en försäkring (kan göras de sista dagarna innan avresa). Kolla om mitt EU-kort gått ut.
• Kolla på biljetter ner till Skåne (höhö, Sara).
• Boka biljett Luleå-Stockholm eftersom jag bara har Stockholm-Paris just nu.
• Fundera mer kring packning.

Hela helgen har min syster S varit här hemma hos oss, som en liten minisemester helt enkelt. Fredag kväll började festen, i går var vi på stranden, åt grillbuffé på Challenge, min halloncheesecake och spelade sällskapsspel. Söndag var min syster Es födelsedag vilket innebar tårtbak och tårtätande.

 

I dag åker S hem och tanken är att jag ska fixa ett nytt pass och köpa blommor till min farfar som fyller 80 i dag, så i eftermiddag bär det av till Storforsen för middag.

Busy, busy bee.

 

Så var det gjort, bokat, betalat och klart. Den 31 augusti flyger jag från Stockholm Arlanda till Paris Charles de Gaulle. Där kommer jag bli upplockad av hela familjen för att sedan åka till det som sedan kommer vara mitt hem de närmaste tio månaderna.

 

Är jag nervös? Ja.

 

Nu ska jag bara boka biljett från Luleå till Stockholm, fixa en försäkring, anmäla mig till fransklektionerna, köpa presenter till familjen och packa... Och mycket annat. Men det närmar sig!

Det är så erbarmligt lite
en människa kan förstå.
Man skulle ej grubbla och tänka
men tänker och grubblar ändå.
Och dagarna fogas till veckor,
veckorna fogas till år.
Man skulle ej snärjas av grubbel
så hastigt som livet går.

~ Nils Ferlin

Utan internet i två veckor - vilken pärs. I tre år har vårt internet tjorvat till och från och det enda svaret vi fått från kundservicen är att vårt modem måste bytas ut, eller att vår splitternya router måste bytas... 1000-tals kronor har spenderats på allt detta men internet har bara blivit bättre under korta tillfällen. Nu backade dem - efter att internet försvann helt. Erkännandet? Det var fel på kablarna, vilket krävde en tekniker.

 

Jag är därför tillbaka heltid på bloggen. Nåja - så mycket jag nu är på bloggen. Men vad händer?

 

Jag har skrivit under kontraktet för familjen, tagit reda på när de vill att jag kommer, fått mer information (hur hushållet fungerar, pojkarnas skolrutiner, tåget men framförallt mina fransklektioner). Jag har bestämt mig till 95 % att jag ska gå skola i Paris istället för i närheten av där jag bor (billigare, kan betala per trimester, lättare att göra saker i Paris direkt efteråt och det är ändå bara 10-13 minuters längre restid). Jag har börjat tänka lite lätt på packning, såsom vad jag vill ha med, hur mycket vinterkläder jag ska ta med på en gång, vilka skor (detta ständiga bekymmer) som ska få följa med från start... Ja, ni hör. Hjärnan jobbar mer än vad jag faktiskt fysiskt tar itu med alla dessa saker.

 

Samtidigt rullar jobbet på och jag måste erkänna att jag trivs otroligt bra. Jag jobbar med fina människor, jag har en fin familj och fina vänner omkring mig, det är sommar och allt är faktiskt riktigt bra.

När jag åkte till Australien gjorde jag ett katastrofalt misstag. När jag lämnade Sverige hade jag hela 27 kg i väskan, maxvikten låg på 30 kg. När man flyttar utomlands vill man gärna ta med sig Sverige, men ibland måste man tänka längre... Exempelvis på att du även ska hem med massa nya saker och ett helt nytt land du hellre tar med dig hem i väskan!

 

De tips jag kommer lägga upp nu låter hemska och direkt kommer ni tänka "åh nej, men så där kan jag inte göra!". Jag tvingar er inte att följa detta till punkt och pricka, men här är en lista med tips som kanske kan få er att undvika de vanligaste misstagen!

 

• Packa lätt och efter klimat. Australien kan vara kallt, tjocksockar och en tjocktröja är att rekommenderas även om du bara kommer vara där under sommarmånaderna. Om du ska till ett land där du kommer uppleva alla årstider packar du självklart för alla årstider, men här kommer den tuffa biten; packa så du har kläder för en vecka totalt med alla årstider inkluderade.
• Allt går att köpa. Ta med små reseförpackningar av schampoo, balsam, tvål, body lotion, tandkräm... Ja, allt du tycker att du behöver, men begränsa dig till det allra nödvändigaste. De kommer att ha affärer där.
• Rensa ur din necessär. Necessärer kommer från ordet necessary och ska bara innehålla nödvändiga saker. Tjejer, behöver vi allt det där sminket, krämerna, sminkborttagningen, ansiktsvattnet...? Ja, ni vet vad jag pratar om. Prioritera. Det finns att köpa på slutdestinationen.
• Tänk på vilka kläder du packar, inklusive skor! Ta inte med dig ett par skor som du bara kan ha till just den där outfiten, eller den där jackan som bara passar till den där toppen... Tänk bredare. Ta saker som du kan variera och är lättmatchat!
• Ta alltid med dig ett par bra tränings- eller promenadskor. Dina ömma fötter kommer att tacka dig.
• Ha åtminstone med dig en "finare" outfit (klänning, kjol och topp, jeans och topp...) i fall din värdfamilj eller någon annan bjuder ut dig på middag eller ett annat event.
• Ta med dig kläder du kan slänga, inga som betyder alldeles för mycket för dig. Du kommer behöva rensa på vägen hem. Be heartless.
• När du tror att du är klar; rensa bort ungefär hälften.

Jag är glad, exalterad, lycklig, förväntansfull, nervös... Ja, känslorna är många. Det är så svårt att förstå att jag återigen kommer att ha lämnat Sverige bakom mig för närmare ett år utomlands om enbart två månader.

 

Mailade med min framtida värdfamilj i dag och värdmamman skrev att pojkarna är så glada över att jag kommer. Att de går runt och säger att de visste att jag var The One redan under första Skype-samtalet.

Detta gör mig så glad. Att de är nyfikna och vill träffa mig, att de (än så länge) vill ha mig som au pair och att de visste att de ville lära känna mig redan efter ett Skype-samtal. Jag är så ivrig över att få lära känna dem och mina värdföräldrar som verkar lika underbara. Det är svårt att inte ha höga förhoppningar på året när allt känns så bra, jag vill trots allt inte bli besviken.

 

Men, som min kloka mamma sa, när borta är jobbigt finns alltid hemma kvar.