Jag ♥ internet
Utan internet i två veckor - vilken pärs. I tre år har vårt internet tjorvat till och från och det enda svaret vi fått från kundservicen är att vårt modem måste bytas ut, eller att vår splitternya router måste bytas... 1000-tals kronor har spenderats på allt detta men internet har bara blivit bättre under korta tillfällen. Nu backade dem - efter att internet försvann helt. Erkännandet? Det var fel på kablarna, vilket krävde en tekniker.
Jag är därför tillbaka heltid på bloggen. Nåja - så mycket jag nu är på bloggen. Men vad händer?
Jag har skrivit under kontraktet för familjen, tagit reda på när de vill att jag kommer, fått mer information (hur hushållet fungerar, pojkarnas skolrutiner, tåget men framförallt mina fransklektioner). Jag har bestämt mig till 95 % att jag ska gå skola i Paris istället för i närheten av där jag bor (billigare, kan betala per trimester, lättare att göra saker i Paris direkt efteråt och det är ändå bara 10-13 minuters längre restid). Jag har börjat tänka lite lätt på packning, såsom vad jag vill ha med, hur mycket vinterkläder jag ska ta med på en gång, vilka skor (detta ständiga bekymmer) som ska få följa med från start... Ja, ni hör. Hjärnan jobbar mer än vad jag faktiskt fysiskt tar itu med alla dessa saker.
Samtidigt rullar jobbet på och jag måste erkänna att jag trivs otroligt bra. Jag jobbar med fina människor, jag har en fin familj och fina vänner omkring mig, det är sommar och allt är faktiskt riktigt bra.
Emelie - Lever drömmen i Paris! skriver:Ja, det är där jag skrivit in på mig. Har hört att det ska vara den bästa skolan - plus, den är ju bara fem minuter från min lägenhet i Paris. Och vet du, jag skulle mer än gärna träffa dig för lite umgänge i Paris. Lite vänner har ju aldrig skadat någon, va? ;) Eller åtminstone potentiella vänner (man vet ju aldrig vilka kan klickar med).
Men du verkar vara en sådan härlig tös och jag skulle bli glad över att få träffa dig. Vem vet, vi kanske hamnar i samma klass, till och med?
Svar:
Lina Carlsson
Gud, jag med..! Men det tar sig nog. Det bästa är att tänka på att det är för oss, så att man hamnar i en passande klass. Annars kan det ju gå hur som helst!
Mendu, var ska du bo? Berätta mer!
Svar:
Lina Carlsson
