Slaveri
Eftersom familjen lämnar landet om en vecka jobbar jag extra mycket just nu. Dels för att hjälpa min värdmamma (som fortfarande har svårt att gå) få klart allting, dels för att jag ska jobba mina timmar som jag tappar när de är borta.
Så vi säger skämtsamt att jag slavar. För ja, jag jobbar. Hårt. Ingen rast, ingen ro. Vila får jag göra i graven.
Förra veckan var hektisk, så hektisk att jag nästan inte hann få en lugn stund när jag åt lunch. Kastade nästan i mig den ståendes. Inte en chans att hinna med gymmet med andra ord. Nu börjar det tack och lov lugna ner sig och jag lyckades få mig en tupplur i soffan med byrackan när mina värdföräldrar åkte till affären. Ska försöka tigga till mig en och en halvtimmes ledighet i morgon på dagen så jag kan gå till gymmet.
Därför är det tyst på bloggen ett tag, men jag tar igen allt när familjen åkt. Då blir det turista runt i Sydney med Annie och Sara!
