Jag vågar hoppa

Första augusti. Gulp.
 
I dag har vi klivit in i månaden då jag kommer göra en drastisk förändring i mitt liv. Australien-månaden. Jag har exakt två veckor kvar i min hemstad. Lilla, lilla, Piteå. Jag kommer trots allt sakna dig.
 
Jag kommer att sakna dina soliga dagar då jag cyklar förbi Södra Hamn och hör fiskmåsarna. Jag kommer att sakna att ha skärgården runt hörnet. Jag kommer att sakna Sveriges första gågata med de få affärerna som finns längs med den.
 
Jag kommer att sakna att exakt veta hur jag ska snurra från diskbänken för att komma i perfekt läge till kylskåpet när jag lagar mat. Jag kommer att sakna det uppnötta märket i golvet där vi alltid sätter foten när vi går mellan huset och glasverandan.
 
Allt detta är fysiska saker, med undantag för min familj och mina vänner som jag inte ens tänker nämna. Att jag kommer sakna dem är underförstått. Vad jag även kommer sakna är med abstrakta saker som dofter, ljud och känslor.
 
Vad jag sitter och tänker på är att jag kommer sakna allt det här, men vad kommer jag sakna när jag kommer hem igen? Allt det jag nämnt kommer finnas kvar, men kommer jag någonsin återvända till Australien efter mitt "år" där? Kommer jag någonsin få uppleva de dofterna, ljuden och känslorna igen? Kommer jag få träffa de personerna jag lär känna igen? Kommer jag någonsin få gå på de gatorna ytterligare en gång?
 
Våra liv är fullt av val och chanser. Ibland måste man kasta sig ut trots att man helst vill klamra sig fast vid sin mammas hand och stanna kvar i säkerheten där ens rötter finns. Jag kastar mig ut, men inte utan en fallskärm. Jag räknar långsamt ner tills hoppet kommer och jag gör det i vetskap om att min fallskärm kommer vecklas ut och hålla. Jag vet att jag har något att återvända till och därför vågar jag hoppa.

Sara skriver:

Ohja! Klart jag vet vem du är, känns som jag känner dig typ så ofta som jag läser din blogg!
Det här inlägget är så braaaa för övrigt.
Kram

Svar: Åh, tack tack tack!!! Jag tror inte du fattar hur glad jag blir över det här! Planen med min blogg, vilket jag kommer publicera ett inlägg om snart också, är att jag verkligen ska försöka ha läsvärda, lite djupare, texter med bra kvalitet på språket. Självklart varvat med vardagssaker också :) Åh din kommentar värmer så mycket!! Jag gråter nästan, TACK!
Lina Carlsson


Kommentera

Namn
Kom ihåg mig?

E-postadress (publiceras ej)


Webbplats


Kommentar