Wellington omgång två

Så var jag i Wellington. Igen. Och återigen bara för en natt. I morgon bitti tar jag färjan till sydön för att besöka Christchurch, Queenstown och Fox Glacier.

I dag har jag för det mesta bara kört, men inledde dagen med ett besök på Wai-o-tapu, ett ställe där de har en aktiv gejser, svavel- och lersjöar och massa annat. Helt klart värt ett besök, glad över att jag åkte.

På väg ner till Wellington passerade jag även en stad/by som heter Dannevirke, precis som det låter så är det danskarna som slagit sig ner där! Riktigt kul att passera!

Bilden gör inte färgen på denna sjö rättvisa! Den var verkligen neonfärgad.

Rotorua

I dag har det verkligen varit fullt upp. I morse steg jag upp tidigt för att ta en buss till Hobbiton, platsen där de spelade in Lord of the Rings och The Hobbit. Jag kände mig lite som en nörd då vår guide frågade vad Bilbo säger när han hoppar över staketet och springer efter dvärgarna i första filmen och jag var den enda som svarade... Plus att jag fick ett löv från låtsasträdet som står över Bilbos hus (stammen är riktig, men låtsaslöven är importerade från Taiwan och fastsatta en och en). Allt avslutades med en drink (äppelcider eller öl) på Green Dragon, puben/tavernan som är med i filmen.

Väl tillbaka i stan gick jag rakt in i receptionen på mitt hostel och bokade Zorbing. Vad är det? Jo, det är en plastboll med en mindre plastboll i. I den mindre plastboll är det vatten (om du väljer att ha det) och sen sätter du dig där inne tillsammans med vattnet. Sen rullar denna boll nerför en sluttning (banan jag åkte på var 250 meter och Nya Zeelands längsta). Det låter helt sjukt och det var det också. Hur kan det vara roligt? Jag frågade mig själv den frågan, men eftersom jag fått order om att testa från Teres var jag bara tvungen. Jag tackar och bockar för tipset, jag skrattade hysteriskt hela vägen. Riktigt roligt!

Han som knuffade mig ner för sluttningen (jag skulle förresten få en gratis t-shirt om jag stod hela vägen, klarade två-tre steg) tipsade om att jag skulle åka till Redwood Forest vilket jag självklart gjorde. En timmes promenad i en stor skog bland enorma träd, otroligt fridfullt.

I morgon ska jag titta på en gejser och lite svavelrika sjöar innan jag kör hela vägen till Wellington!

In a hole in the ground there lived a hobbit. Not a nasty, dirty, wet hole, filled with the ends of worms and an oozy smell, nor yet a dry, bare, sandy hole with nothing in it to sit down on or to eat: it was a hobbit-hole, and that means comfort.
Skål från Green Dragon!

Coromandel

Dagen (och i går kväll om man ska vara noga) tillbringade jag i Coromandel. Det är både en liten stad och en halvö öster om Auckland. Efter en natts sömn i Coromandel Town körde jag vidare till Hot Water Beach som ligger en bit (en mycket längre bit än vad jag först trodde) från mitt hostel. Stranden är precis vad det låter som, en strand med varmt vatten. När det är ebb dyker detta fenomen upp och man kan då gräva hål i sanden och bara sitta och njuta. Lite som ett eget spa! Jag tycker det var otroligt härligt och satt och njöt ett bra tag innan jag började dra mig mot aktivitet nummer två för dagen.

Cathedral Cove är en strand inte långt från Hot Water Beach, eller rättare sagt så är det en stor grotta på en strand. Detta har varit med i filmen Berättelsen om Narnia: Prins Caspian. Ett riktgt vackert ställe!

Nu befinner jag mig i Rotorua och i morgon ska jag iväg och se Hobbiton! So excited!

Hot Water Beach
Cathedral Cove

Auckland

De senaste dagarna har jag tillbringat i Auckland, Nya Zeelands största stad med sina 1,2 miljoner invånare. Känns väldigt mesigt och litet då jag är van vid Sydney... Staden är i alla fall byggd på 63 utdöda vulkaner och dag 1 i Auckland gick jag upp på den högsta av dem, Mount Eden, som är 196 meter hög. Det var väldigt vackert och vyn över Auckland var magisk. Efter min morgonpromenad åkte jag in till centrala Auckland och vandrade runt. Åt middag på Burgerfuel, en snabbmatskedja som serverar riktiga burgare. Riktigt gott! Tack för tipset, Teres. Sedan vandrade jag till området Parnell där jag fikade med Teres, en föredetta klasskompis som är au pair här. På Chocolate Boutique, som fiket hette, hängde vi ända till stängning.

I dag har jag återigen vandrat runt i staden utan mål. Tanken var att jag skulle på Auckland Museum men då jag var extremt segstartad (håller på att bli sjuk, skyller på det) så hade jag inte tillräckligt mycket tid innan jag skulle möta upp Teres för lunch. Lunchade på en mexikansk restaurang och maten var helt ljuvlig. Sedan hängde vi i Teres kvarter innan jag drog mig tillbaka till mitt älskade hostel.

I morgon kör jag vidare, Coromandel är nästa mål, men innan jag börjar köra ska jag trycka in ett besök på museet jag inte besökte idag. 4,2 av 5 på Google, känns som ett måste.

Har inte en enda bild på staden på min telefon, så ni får nöja er med vad jag har ätit tills vidare.

Cape Reinga

I går körde jag till... Nej, skämt åsido. Märker att jag inleder varje inlägg så.

Men i går körde jag faktiskt till Cape Reinga, en tur jag trodde skulle ta 9 timmar från Auckland, upp till nordspetsen och sedan ner till Whangarei igen men visade sig ta ungefär 11 timmar. Från 9 till 21 befann jag mig på vägen och på själva Cape Reinga befann jag mig i mindre än en timme. På väg dit var jag ganska arg och bitter, mest för att vägen aldrig tog slut och för att det inte fanns några vägskyltar som sa hur långt det var kvar.
"Till och med korna är glada och nöjda där de betar!" tänkte jag argt flera gånger.

Var det värt det? Både ja och nej. Vägen dit var fantastiskt vacker och Cape Reinga likaså, men jag skulle inte göra om det.

Åt middag på lyxrestaurangen McDonald's och strax efter 18 ringde jag mitt hostel i panik, befann mig då i Kaitaia på väg söderut och visste att jag skulle missa sista incheckningstiden. Men tydligen hade de uppgraderat mig till ett privat rum, så behövde inte alls stressa fram. Lyxigt med en egen dubbelsäng för en natt!

I dag har jag tagit mig vidare tillbaka till Auckland. Trots att jag tillbringade förmiddagen i bilen har jag hunnit hälsa på Teres som är au pair här och tvätta! Mitt hostel har dessutom pizzakväll ikväll, så ska absolut inte klaga på livet just nu.


Waitomo Caves

I går körde jag från Taupo till Waitomo Caves. Vägen jag körde var en liten landsväg jämfört med de andra vägarna jag kört på. Ett samhälle passerade jag på två timmar (dessutom under mina sista 45 minuter) jämfört med ett samhälle var trettionde minut på resterande vägar. Men till mitt mål kom jag.

Efter att ha checkat in la jag mig och vilade, något som verkat bli tradition då jag är konstant trött eftersom jag lever på backpackermat (nudlar, müslibars, frukt och yoghurt) och sover på hostel. Om jag inte ska iväg och köra så ska jag upp till äventyr eller upp till utcheckningstiden... Men snart har jag en längre tid i Auckland och jag kan unna mig att sova ut åtminstone en morgon.

Här i Waitomo Caves finns det inte mycket och den enda anledningen till att jag är här är för att simma runt i en grotta med lysmaskar. Lysmaskar fick jag även se i går kväll så jag gick en gratis promenad en kort bilfärd härifrån. Enda problemet var att jag var själv och att det var kolsvart. Jag älskar att köra i mörker men den här gången var jag rädd redan i bilen. Sedan var det bara jag och min lilla lampa på en liten stig ute i skogen, mitt ute i ingenstans. Men jag kämpade mig fram till lysmaskarna, tittade och gick sedan tillbaka till säkerheten, bilen. Det går inte i ord beskriva hur läskig den promenaden var.

I dag gjorde jag mitt andra (The Crossing i Tongariro National Park var mitt första) stora äventyr här i Nya Zeeland. På morgonen gjorde jag ett grottäventyr med The Legendary Black Water Rafting Company, Black Abyss hette det och det höll på i fem timmar. Under dessa timmar repellerade vi 35 meter ner i en grotta, åkte linbana i kolmörker med bara lysmaskarna som lyste över huvudet, flöt runt i gummiringar och tittade på lysmaskarna, klättrade uppför vattenfall och mycket mer! Det var otroligt roligt och jag kan absolut tänka mig att göra det igen. Jag rekommenderar det med hela mitt hjärta, trots att vattnet var 10-14 grader varmt.

Efter mitt äventyr satte jag mig i bilen och körde till Auckland där jag bor på ett jättemysigt hostel vid Mount Eden. Här stannar jag en natt, i morgon kör jag till Cape Reinga och sover en natt borta innan jag kommer tillbaka till detta hostel över helgen.


Taupo

I går körde jag från Tongariro National Park till Taupo, en liten stad precis vid sjön med samma namn. Checkade in på mitt hostel och medan jag väntade på att mitt rum skulle bli klart åkte jag till Craters of the Moon och Huka Falls.

Craters of the Moon är ett ställe där varm vattenånga från jordens inre tränger fram. Promenaden runt dessa tog 45-60 minuter och det var helt klart värt ett besök även om jag inte skulle välja att åka tillbaka i första taget. Man förstår grejen väldigt fort, även om det är mäktigt och häftigt.

Huka Falls är en stor fors liknande Storforsen och var också helt klart värt ett besök. Bara att stå och titta på vattenmassorna som forsade förbi var väldigt häftigt.

Resten av kvällen bjöd inte på något speciellt, förutom att jag för första gången sedan jag kom hit lagade ett ordentligt mål mat (nudlar räknas inte). Pasta och tonfisksås (färdig tomatsås + tonfisk på burk) blev det och jag avnjöt till och med choklad till efterrätt. Träffade även en norska på mitt hostel, så nära hem har jag inte kommit på ett tag!

Huka Falls

Tongariro National Park

I går anlände jag till Tongariro National Park. Hyrde min bil utan problem (han som jag hyrde den av sa att jag skulle ringa till dem om jag behövde en extra färjebiljett om jag träffar någon speciell längs vägen) och tog mig ut på rätt motorväg av en slump. Att jag vände tillbaka till Wellington för att verkligen vara säker är dock en annan historia. Körde från 11 till 16 med bara ett kort stopp i Taihape och ett annat litet samhälle för shopping av lunchmaterial. Kvällen på mitt hostel bjöd på kortspel med en kanadensare (från Quebec om man ska vara noga), en från Japan och en från Tyskland. Ett tag satt även en engelsman hos oss och så fort jag öppnade munnen sa han:
"Oh, I know that accent! Norse!"
Tycker han får lite poäng för det ändå! Väldigt trevlig hostelkväll! Även en fransman satt vid vårt bord och nu slumpar det sig så att jag ska ge honom en lift till Taupo som är vår nästa destination! Lite bensinpengar är ju alltid lite bra. I detta land är hitchhiking väldigt populärt och tysken och kanadensaren använde sig av samma metod!

Om gårdagen var händelselös så var denna inte det! Jag gick The Alpine Crossing, en 19,4 kilometer lång hike i nationalparken och totalt blev det en stigning på 786 meter! Sju timmar tog promenaden och vi passerade fantastisk natur som Mt Ngaurauhoe (mer känt som Mt Doom i Sagan om Ringen), massa kratrar, turkosa sjöar (Emerald Lakes), en blå sjö (Blue Lake) och en aktiv vulkan. Den kunde alltså när som helst få ett utbrott och då var det bara att börja springa och be om sitt liv. Hälften av vägen gick jag med två amerikaner, Jason och Kate, som var riktigt trevliga! Jason är en erfaren hikare, och han sa att inget utom bergshiking kan förbereda en för detta. Jag tyckte att det var riktigt jobbigt ibland, men när man sedan var uppe på toppen kändes det som ingenting. Eftersom allt gått så bra hittills här i Nya Zeeland måste ju något gå fel. Så självklart ramlade jag till några skräckslagna tyskors fasa och spatserar nu med en väldigt färgglad rumpa, ett rött och svullet knä, sönderrivna byxor och kameran fick några repor (andra saken tyskorna frågade om var min kamera, haha). Efter detta klarade jag mig dock utan incidenter och var framme en halvtimme innan första bussen till mitt hostel gick. Däckade så fort jag kom fram, duschade och åt middag (Kate bjöd på tomatsås och parmesan så jag kunde pimpa mina nudlar, väldigt uppskattat). Ska snart gå till affären och sen se film med Kate.

Imorgon: utcheckning och vidare till Taupo!

Emerald Lakes
Mt Ngaurauhoe
Den aktiva vulkanen, Te Maari Crater

Wellington

Så har jag nått min första destination, huvudstaden Wellington. Betydligt varmare och skönare än vad jag trodde det skulle vara! Vid inflygningen såg jag ut som en fågelholk, har sett otroligt häftig natur redan nu!

Efter cirka 2 timmars nattsömn och en halvtimme på planet är det en trött och sliten tjej som sitter på Starbucks. Fick en gratis uppgradering på mitt hostel och bor i ett rum med 4 sängar och... Trumvirvel! Badrum med dusch! Underbart!

Efter en liten incident med att jag råkade tappa bort körkortet (ta det lugnt, det var receptionisten som hade det och det är nu tillbaka i säkert förvar hos mig) har jag besökt Vodafone. Jag har ett nytt nummer här borta, så nu kan jag endast nås på det. Mina föräldrar och min syster E har numret, så ni andra får terrorisera dem. 1 GB data slog jag till på eftersom jag ska ha telefonen som GPS, förhoppningsvis räcker det en bra bit på vägen i alla fall.

Tanken är att gå ut och fota lite innan det blir mörkt, äta middag och handla lite matvaror. Nu har allt börjat!


Kia ora!

Så sitter jag på planet till Nya Zeeland, på väg till ännu ett land jag kan bocka av på världskartan.

14.30 den 20 mars, lokal tid (Sverige + 12 timmar) landar jag i Wellington och efter en natt där börjar äventyret. Jag, en bil, tre kameror, tre minneskort med sammanlagt 20 GB och ett land som anses vara ett av jordens vackraste.

Det kan bli ganska tunt med blogginlägg, även om jag har försökt boka hostels med internet så har pengar och parkering varit det prioriterade, och även om mitt hostel har internet är det ingen garanti för att det kommer fungera. Jag kommer bara ha med mig telefonen till NZ, men jag lovar att det kommer inlägg när jag är tillbaka vid min dator med en fast uppkoppling.

Nu börjar min roadtrip i Nya Zeeland!

Nyare inlägg