Terra Nivium

I dag var det dags för första skoldagen och jag visste inte att jag hade saknat det så mycket. Känslan när Sophie (Tyskland) ställde sig på tröskeln till klassrummet och vi båda sträckte upp armarna och utbrast i ett glädjetjut var magisk. Att sedan Laura (Österrike) kom gjorde det magiskt och att vi var de enda från den gamla klassen... Ja, det var konstigt men fantastiskt eftersom vi kunde skratta åt alla internskämt som ingen annan fattade. Lunchade sedan med Hanna och Elin och oj, vad jag saknat dem och alla mina andra vänner. Det är verkligen dem som gör Paris så rätt och bra.

 

Annars har jobbdagen bara bjudit på snälla pojkar som fick sin julklapp från mig (Cluedo) och värdföräldrar som båda kom hem tidigt och vi hade återigen en familjemiddag mitt i veckan, en ovanlighet som nu har hänt två dagar i rad!