Första dagen med allvaret
Så var min första riktiga dag gjord och inte fick jag mycket gjort. Jag och mina springskor tog dock en runda tillsammans runt en av de många sjöarna i min förort. När båda pojkarna var hemma från skolan tog vi bilen till ett ställe där 11-åringen skulle spela tennis. Tyvärr blev det en förlust för honom, men definitivt en vinst för mig som lyckades roa 9-åringen under hela matchen. Några stenar och en hög med löv höll oss roade i säkert 30 minuter, sedan övergick vi till att gå skottkärra. Matchen blev väldigt sent, så sent att min värdpappa hann komma till tennisen vilket innebar att jag körde hem själv, gjorde en klockren fickparkering och sedan gick in för att börja med middagen. En middag då alla var samlade, hur mysigt som helst då det annars bara händer på helgerna.
Jag kan inte säga tillräckligt många gånger hur nöjd jag är med min värdfamilj. De är verkligen toppen! Barnen är otroligt fina och jag har redan hört "je l'aime" (jag älskar henne, även om det nu handlade om att jag valde rätt vinägrett). Jag älskar att bo där jag bor, lite utanför där man kan njuta av tystnaden och lugnet, men ändå ha så otroligt nära storstaden. Det är verkligen bara franskan som saknas, sen är jag i himmelriket.
