Skolstart
I dag började pojkarna skolan igen och mitt liv börjar återgå till det normala. Det är väldigt konstigt med en skolstart i januari, men samtidigt väldigt logiskt med tanke på att de precis har haft sitt sommarlov. En sak är ny för detta skolår; 10-åringen har börjat på en ny skola. Han går nu på samma skola som 15-åringen och räknas nu officiellt till som en stor pojke (trots att han fortfarande går i Junior School) i mina ögon. Han var så otroligt söt i sin nya skoluniform när jag träffade honom i affären att jag inte kunde låta bli att rufsa till hans hår. Nu måste han ta bussen till skolan och det innebär att det är slut med att skjutsa och hämta honom, alternativt tvinga honom att gå till skolan så Mitch får en promenad. Inte sjunga med honom till radion i bilen... Sorgligt men sant, alla måste vi växa upp.
Och på tal om att växa upp. Jag har bara ett fåtal dagar kvar som tonåring. Åldersnoja? Ja. Jag vill inte bli vuxen.
Sedan kan jag meddela att livet som au pair inte alltid är lätt. Eller det är snarare inte alltid lätt att ha husdjur. De kan bära på sjukdomar som ringorm, en svampinfektion som gör att man ser ut som en prickig korv. Vem tror ni är värst drabbad? Jo, jag. Tack och lov ska den vara lätt att bli av med (fast jag kanske måste till läkaren om det inte reder ut sig snart, är som sagt värst drabbad) och det enda positiva är väl att jag inte har i ansiktet. Bara sisådär 15-16 stycken på armar, axlar och ben. Jo, man tackar och bockar!
