Queenstown - the big day

Idag har jag fallit två gånger, men det är knappt så att jag vågar erkänna det ena fallet.

Ni som känner mig vet att jag är som Bambi på hal is på morgonen. Detta kan vara väldigt problematiskt när man har överslafen på hostelet. Jag tänker göra denna historia kort och censurerad för min stolthetsskull. Allt började med att jag tappade min telefon till underslafen. Eftersom jag hade ett alarm på och inte ville bli styckmördad av alla andra i rummet beslöt jag mig för att gå och få tag i den. När jag står på stegen (som inte sitter fast ordentligt utan vickar) så ramlar jag med ett brak baklänges och väcker alla i alla fall. Lite blåmärken och en skadad stolthet blev resultatet.

Fall nummer två var planerat sedan en månad tillbaka. I dag hoppade jag 134 meter rakt ut i tomma intet och hade ett fritt fall på 8,5 sekunder. Bungy jump stod med andra ord på schemat. Checkade in 9.30 i morse och klockan 10 gick bussen till The Nevis Base. Jag ska inte ljuga - jag var väldigt nervös. Alla hoppade på första försöket och jag kände en stor press, jag sa till alla att jag absolut inte skulle våga på första men alla svarade att det skulle jag visst. Och jag hoppade. På första försöket. Jag bara kastade mig ut och känslan när marken kom rusande mot mig går inte att beskriva. Det var absolut en av de bästa sakerna jag gjort i hela mitt liv, adrenalinet flödade och när jag väl stod uppe på plattformen igen skakade benen. Bilden av marken som rusar mot mig är fortfarande inetsad på näthinnan och jag hoppas verkligen att den stannar där. Mer bilder är de jag lägger ut här kommer och även videon! På grund av siffrorna på mina händer har nästan alla jag pratat med i affärer frågat om jag gjort bungy jump och hur det vad - yeah, it was awesome, var svaret varje gång.

Efter bungy jumpet gick jag och gjorde Queenstowns gator osäkra. Åt en Fergburger till middag - en legendarisk hamburgare som alla säger att man måste äta om man är här och ja, den var extremt god. Åt en Tropical Swine och konstaterade att ananas verkligen funkar på en hamburgare med bacon.

Är nu sen en tid tillbaka på hostelet igen och funderar på om jag orkar söka upp tjejen från England som välkomnade mig till att slå följe med henne till puben, problemet är bara att jag inte vet vilken pub och att jag ska upp tidigt imorgon för en tur till Milford Sound. Och att jag har en vindruta att betala.

Fler bilder och video kommer när jag är tillbaka i Sydney!
Free t-shirt!

Marianne skriver:

Härligt Lina - så modig du är!

Svar: Modig vet jag inte... Adrenalin-junkie, ja. Lite smått galen? Ja.
Lina Carlsson

hanna skriver:

Wow häftigt! själv skulle jag vilja prova fallskärmshopp, tycker bungee jump låter FÖR läskigt hehe. :D men jag undrar om det ej tar ont då man hoppar? Man sitter väl fast i en säle eller något? :)

Svar: Hej! Ja, det var riktigt coolt! Ska definitivt göra om det och även testa sky dive någon gång! Och för att svara på dina frågor... Ja, du sitter fast i en sele och själva "gummisnöret" är fastspänt i dina fötter. Jag tyckte inte det gjorde ont, men alla kan uppleva olika. Det SKA inte göra ont. Men ju planare du hoppar, desto större blir "the flick" och risken att det gör ont. Det är med andra ord bäst att hoppa med huvudet först och så lodrätt som möjligt! Trots att jag gjorde det fick jag en rejäl flick (det syns på videon jag lägger upp senare) och hade lite smått ont i nacken någon timme senare. Men nu, nästa dag, känner jag ingenting annat än ett sug efter att få hoppa igen! Hoppas det svarar på dina frågor!
Lina Carlsson


Kommentera

Namn
Kom ihåg mig?

E-postadress (publiceras ej)


Webbplats


Kommentar