Så kan jag pusta ut
Den här veckan har varit hektisk. Pojkarnas Taekwondo har ändrat dagar, vilket innebär att de inte har det på samma dag längre utan helt olika dagar. Basketsäsongen har dragit igång vilket innebär att 14-åringen ska ha hämtning 20 minuters bilfärd från där vi bor. Sen ska vi hinna tillbaka i eftermiddagstrafiken, han ska hinna äta ett mellanmål och byta om innan han ska skjutsas till Taekwondon som också är runt 20 minuters bilfärd bort på tisdagar och ytterligare en dag. 10-åringen har touch footy (en snäll version av rugby) på torsdagar och Taekwondo måndagar och onsdagar. Fredagar är det även gitarrlektioner, tack och lov i huset. Utöver detta ska mat lagas, uniformer strykas (och tvättas i sista sekunden eftersom de aldrig bär ner tvätten), disk diskas och annat hushållsarbete uträttas.
Så ja, jag har varit upptagen. Jag har kört runt med min värdmamma för att lära mig vägen till basketplanen och dojon, jag har lagat mat, strukit, tvättat, badat hunden, haft hemlängtan, handlat mat på Woolworth's, nästan kört på en bush turkey (vildkalkon som vandrar omkring på gatorna här) och upplevt en av Australiens många skogsbränder... Ja, mycket har hänt!
Det mest intressanta är nog dagens brand. Eller bränder, för de är flera. Sydney är nu omgiven av flera skogsbränder så i dag var himlen täckt av aska och rök. Det luktade brand och ofta kunde man se brandbilar köra förbi. Det som jag tycker är lite oroväckande är att vi bor i en väldigt lummig förort och vi är omringade av parker och annat brännbart. Risken är med andra ord stor. Tack och lov är dessa bränder långt borta, den i dag var i Blue Mountains och flera hus brann ner, men sommaren har inte ens börjat...
Ringde även min älskade farfar och morfar i dag. Hemma har det snöat och det är numera vitt, fast som alla norrlänningar vet så smälter den första snön alltid bort inom 24 timmar. Otroligt skönt att höra deras röst och jag blir så glad över att höra att de blir glada över att jag ringer. Som min farfar sa, det är skönt att ha någon att sakna och längta efter. Det är mycket bättre än att fundera över hur man ska lyckas slå ihjäl en person. Du är bra klok du, farfar. Älskar er, farfar, farmor, morfar, Ragnvi..! Och alla andra, ni vet vilka ni är!
Nu har jag tagit helg med undantag för lite självklara sysslor (tvätt, strykning och disk) och ska utmattad somna efter en, trots hemlängtan, väldigt bra dag.
Tyvärr syns det inte särskilt bra på bilden, men varenda kotte vet ju att himlen borde vara blå. Det här är inte vanliga moln, utan ett enda stort askmoln. Bilden gör det inte rättvisa, det var mörkare och mer orange i färgen. Tillsammans med brandlukten så är det lätt att räkna ut att det inte står rätt till någonstans...
